Järnet fyller viktiga uppgifter i kroppen och den mest kända är som syrebindande atom i hemoglobinet i de röda blodkropparna. Järn utgör också en viktig del av cellernas energiproducerande system, bland annat i mitokondrierna. Järn finns i många enzymsystem och har viktiga funktioner i synapser och hjärna.
Men det finns ändå relativt litet järn i människokroppen. Totala innehållet av järn är inte mer än 3,5 gram hos män och 2,5 gram hos kvinnor.
Järnbrist utvecklas då järnbehovet överstiger tillgången på järn. Via maten bör man enligt rekommendationerna få i sig 15-25 mg för att hålla nivån.
Andra och vanligare orsaker till järnbrist är ökade järnförluster på grund av järnförluster på grund av blödning från magtarmkanalen och allra vanligast menstruationer hos kvinnor.
Vid vissa tillfällen är järnbehovet ökat som vid graviditet och tillväxt i puberteten. Ibland föreligger ett minskat järnupptag och de varligaste orsakerna till detta är glutenintolerans men även veganer/vegetarianer kan drabbas
Järn
- bygger upp blodets kvalitet och stärker kroppens motståndskraft mot stress och sjukdom.
- är av betydelse för immunförsvaret. Det krävs för produktion av vita blodkroppar, t.ex.
- T-lymfocyter.
- främjar absorption och användning av olika B-vitaminer.
- ger bättre prestationsförmåga, uthållig¬het och motståndskraft.
- behövs för bildning av DNA vid celldelning.
- är viktigt för inlärnings- och koncentrationsförmågan. Det behövs för enzymer som sköter ledning av neurotransmittorer. Järn fungerar som en medfaktor vid tillverkning av dopamin.
- bidrar till omvandling av L-fenylalanin till L-tyrosin och till en frisk sköldkörtelfunktion.
- är viktigt för ett friskt immunförsvar. För lite eller för mycket orsakar problem med immunförsvaret, men för det mesta är det järnbrist som ger immunförsvarsbesvär t.ex. ökad känslighet för infektioner, minskade mängder av vita blodkroppar och minskad antikroppsproduktion.
- brist leder till en ökning av infektionsfrekvensen i andningsvägarna men också till kroniska infektioner i öron, hud och tandkött. Klåda, speciellt hos barn, kan bero på otillräckligt järnintag även om anemi inte föreligger.
- bidrar till minskning av mjölksockerkoncentrationer efter hårdträning.
- används i tillverkning av kollagen.
- bidrar till att överskottsfetter transporteras bort från blodet.
Symtom Blodbrist
De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syret från andningsluften till alla delar av kroppen. Syre behövs för de flesta av kroppens funktioner, som blodbildning, ämnesomsättning och energiproduktion. Det gör att brist på röda blodkroppar kan ge många olika typer av symtom.
Vanliga symtom vid blodbrist är att du
- känner dig trött och orkeslös
- har svårt att koncentrera dig
- känner dig yr
- blir andfådd lättare än förut
- får hjärtklappning
- har ont i huvudet
- får öronsus.
Hur mycket symtom som du får av blodbrist beror på hur svår blodbristen är men varierar också från person till person. I vissa fall, när blodbristen tilltar långsamt, kan kroppen anpassa sig. Då får du bara lindriga besvär trots att blodbristen kan vara kraftig.
Därför uppstår brist på järn
Kroppen får sitt järn från maten. Järn finns i kött, ägg, fisk och bladgrönsaker. För att kroppen ska kunna få tillräckligt med syre behövs röda blodkroppar som innehåller hemoglobin. Hemoglobinet binder och transporterar syre i vår kropp. Om vi inte får tillräckligt med järn bildas inte tillräcklig mängd röda blodkroppar och det i sin tur leder till sämre syresättning av kroppen. Kroppen har ett särskilt stort järnbehov under ungdomsåren, under graviditet eller amning och efter blodförlust. Friska vuxna män får i sig tillräckligt med järn via maten och utvecklar sällan järnbrist. De har tillräckligt med järn i kroppen för flera års behov även om de inte skulle få i sig något mer järn alls. Kvinnor förlorar däremot järn ur kroppen i samband med menstruation, graviditet och amning. Därför löper kvinnor en större risk än män att drabbas av järnbrist och kan behöva ta järn som kosttillskott.
Kvinnor som passerat klimakteriet och vuxna män kan i vissa fall lida av järnbrist. Detta kan ske på grund av blödningar i magen eller tarmarna, i samband med exempelvis magsår eller tarmcancer eller i samband med sjukdomar såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller hjärtsvikt. I vissa fall kan även äldre personer drabbas av järnbrist. Järnbrist kan delas in i tre kategorier:
Absolut järnbrist Om din kropp under en period har använt så mycket järn att kroppens järnförråd är otillräckliga eller helt enkelt tömda har du utvecklat något som kallas ”absolut järnbrist”. Ett sänkt blodvärde, Hb, innebär att dina förråd varit tomma en längre tid. Diagnosen bekräftas med att mäta ett ämne i blodet som heter ferritin.
Hur får vi i oss järn?
Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i kött, ägg och skaldjur. I vegetabiliska livsmedel finns järn i fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter.
Jämfört med många andra näringsämnen är kroppens upptag av järn lågt. Det finns två typer av järn, hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn är lättast för kroppen att tillgodogöra sig och utgör ungefär hälften av järninnehållet i kött och blodmat. Vegetabiliska livsmedel innehåller uteslutande icke-hemjärn som inte tas upp av kroppen lika effektivt och i större grad påverkas av andra ämnen. Vitamin C, fisk och kött kan exempelvis förbättra upptaget av icke-hemjärn medan ämnen som polyfenoler (finns i till exempel te, vissa örttéer, kaffe, vin) och fytinsyra (finns i spannmålskornets skaldelar) kan minska upptaget. Även ett högt intag av kalcium kan verka hämmande på järnupptaget, men detta har mest observerats i måltidsstudier (single meal) och inte över längre tidsperioder.
En person med järnbrist tar upp mer järn från maten än en person med fyllda järndepåer. Järntillgängligheten är speciellt viktig under perioder där järndepåerna byggs upp, till exempel hos spädbarn.
Funktionell järnbrist
Definieras som reducerad tillgång till järn för erytropoesen utan att absolut järnbrist föreligger. Vanligt tillstånd vid sekundäranemi (njursvikt, canceranemi) och p g a denna bristande funktionella järntillgång kan erytrocyterna t o m bli lätt mikrocytära. Tillståndet uppkommer genom att järnexporten från depåerna förhindras, varför ferritin inte blir så lågt som vid järnbrist. Ferritin stiger dessutom p g a eventuell samtidig inflammation.
- Diagnos – Kriterierna kan variera, men som regel lägre S-Ferritin (< ca 150 µg/L) än vid inflammation, transferrinmättnad < 20 %, ökad andel Hypokroma retikulocyter eller erytrocyter.
- Klinisk signifikans, behandling – Ger minskat svar på behandling med erytropoetin vid renal anemi eller canceranemi. Behandlas med intravenöst järn, varvid erytropoetindoserna kan minimeras.